Pilgatan 1 i Fredriksdal år 1911. Det enda som återstår av hela denna miljö är namnet Pilgatan, kring vilken numera verkstäder och installatörsfirmor håller till.

Året bör vara 1911, adressen var Pilgatan i Fredriksdal. Av denna miljö finns numera absolut ingenting kvar.
Fredriksdal utgjorde vid denna tid, tillsammans med Sandby och Marielund, ett municipalsamhälle inom Östra Eneby socken. Här strax utanför Norrköpings stadsgräns hade sedan 1870-talet de allra fattigaste bosatt sig i eländiga kyffen, som kunde uppföras utan hänsyn till stadens byggnadsordning och hälsovårdsföreskrifter.
Efterhand tillkom mer ordinära bostadshus, om än länge med en även efter dåtida mått blygsam standard. Dessa arbetarområden, där stadsliknande bebyggelse under årens gång klumpade ihop sig, brukade med ett sammanfattande namn kallas de Norra förstäderna.

Ruth Carlsson, Norrköping, som lånat oss denna gamla bild, brukade mot 1910-talets slut traska vägen från hemmet på Vattengatan 16 för att hälsa på sin moster Anna ute i Fredriksdal. Moster Anna står som tvåa från vänster på bilden.
I huset bodde också en man, som tillhörde samma nykterhetsloge som Ruths mor och som var duktig på dragspel. Han hette Erik Andersson och lärde Ruth att spela ”Stjärnenatt”.
Moster Anna hade rum och kök med vedspis där på Pilgatan, minns Ruth Carlsson. Hon jobbade i sina yngre år på ”Tuppen” – Norrköpings Bomullsväfveri AB – men stannade hemma, sedan hon gift sig med morbror Hjalmar.

Anhopningen av torftiga arbetarbostäder utanför stadsgränsen var ingenting för Norrköping unikt, utan hörde tvärtom till flertalet större svenska industriorter. Det var ungefär samma fenomen, som nuförtiden kan iakttas i så ohyggligt mycket större skala i ett otal städer i tredje världen.
Det var billigare här ute i Norra förstäderna. Här bodde arbetarfamiljer, som vräkts från sina bostäder inne i själva staden, Här hamnade också inte så få av dem, som strömmade in till stadens textilfabriker från landsbygden.
Redan på 1880-talet bodde mellan 3 000 och 4 000 personer i de Norra förstäderna.

Bosättningen hade från 1870-talet och de närmaste årtiondena framåt försiggått helt oorganiserat. Skolor och annan gängse service saknades. Det var bara inne i staden, som gatorna försågs med trottoarer och belysning.
När invånarna med tiden allt mer enträget vände sig till Norrköpings stad med begäran om hjälp fick de oföränderligen svaret, att deras tomtområden ju växt fram på eget initiativ och det därför också var deras egen sak att ordna sin service.
Till slut gav dock stadsmyndigheterna med sig. 1916 inkorporerades hela Östra Eneby med Norrköping. Vartefter förbättrades levnadsförhållandena också i de f d Norra förstäderna.

Men året 1911, när fotografen ställde upp folket utanför hyreskåken på Pilgatan 1 där i Fredriksdal, då tillhörde området fortfarande Östra Eneby.
Detta var då ett av de vilda och farliga områden om vilka en NT-kåsör samma år skrev att ”många Norrköpingsbor aldrig varit med sin fot i Norra förstäderna. Utan särskilt ärende besvärar sig förmodligen knappast någon med att hälsa på därute”.

Ur artikelserien Återblicken av Jan Nordström. Folkbladet den 23 februari 1985.

omslaget-2016_208x300Nu har den andra, utökade och reviderade upplagan av Norrköpings gatunamn utkommit. Den innehåller 69 nya gatunamn. Dessutom har 52 gator fått nya texter – för de flesta av dem saknades information om namnet i första upplagan.
Köp boken här.

De nya texterna har samlats i ett 24-sidigt supplement till första upplagan.
Köp häftet här.